• Sofiero gård uppfördes 1877 och byggdes då som ekonomidel till Sofiero slott. Här bodde förvaltaren och andra anställda av hovet. Förvaltaren var ansvarig för praktisk skötsel och förvaltning som rörde slottet och gården. Arkitekten Charles Emil Löfvenskiölds (1810-1888) typritningar användes för ekonomibyggnaderna, vilket är ovanligt för högre ståndsmiljöer i Skåne där andra stilideal rådde). Löfvenskiöld ansåg att byggnader inom jordbruket skulle vara färre till antalet, rationella och ändamålsenliga och i större volymer i förhållande mellan ytterväggar och takytor.
• Löfvenskiöld är också känd för att ha använt sig av en stilblandning där träpaneler gav fasaderna ett dekorativt uttryck. Detta kan man lätt se om man tittar på ladan utvändigt! Sofiero gård är ett exempel på hans lekfullhet med en blandning av putsade ytor, pilastrar och tandsnitt av tegel och finurligt utsågade trädetaljer och panel. Byggnadens höga kulturhistoriska värde ligger därför till stor del i dess arkitektoniska sammanhang, enhetlighet och utformning, material och konstruktion.
• Området runt gården är rikt på fornlämningar från närbelägen stenåldersboplats med osäkert utsträckningsområde via bronsåldersgravar till varaktigt övergivna gruvschakt från tidig sten och kolbrytning runt Tinkarp och Gravarliden. (Informationen och texten är hämtad från Barnholt och Skarviks upprustningsplan. Kulturmagasinet Helsingborg)
Hon berättade att Ingar Gunnarsson bodde i den södra arbetarbostaden på gården under 50 talet. Här hade hon elevhushåll för trädgårdspojkar från slottsträdgården och hon lagade fantastiskt god mat.
Hon var vänlig och utåtriktad och brukade spela piano när Anne-Marie och hennes familj kom och hälsade på. Anne-Marie berättar också om att hon körde sin första bilrunda i Ingars bil, en Morris Minor. Färden började vid Brobergs gamla hus (hennes morföräldrars) och slutade på Konsulns Väg (Reuters sommarstuga) på ettans växel!
när hon var barn: Min mamma, Märtha Louise Bruce, född Nyqvist, flyttade till Sofiero gård, jag tror 1926, hon har sagt att hon var elva år när hon kom dit och hon var född 1915.
Min morfar, Karl Uno Alexis Nyqvist, hade fått arbete som förvaltare på gården. Han kom att arbeta där i många år, jag tror att det var i slutet av 1950-talet han slutade. Min mormor, Alma Nyqvist, skötte bland annat om att slottet städades och var i ordning när kungafamiljen skulle komma dit. Tyvärr dog mormor alldeles för tidigt, jag tror det var 1955, medan morfar flyttade med mina föräldrar först till Falkenberg, sedan till Strömstad, där han avled alldeles i början av 1970-talet.
Som barn var jag och hälsade på mormor o morfar varje söndag – vi bodde då på Råå. Många var de tillfällen då kungen, Gustav VI Adolf, besökte gården, intresserad som han var av allt som hände, och vi barn sprang omvägar för att slippa hälsa! Fast, den gången vi mötte honom och morfar på gödselstacken kom vi inte undan......
Bland mina minnen från Sofiero finns också midsommarfesterna på slottet, dans kring midsommarstången, tävlingar, som t.ex. säcklöpning, med prisutdelning av kungen. Efteråt saft o bullar på slottet. Alla gårdens barn var inbjudna, jag minns bara en familj Nilsson, pappan arbetade på gården och familjen bodde i det södra gårdshuset intill morfar o mormor. När min mormor dog skaffade sig min morfar en hushållerska, det kanske var flera, jag minns inte, men en av dem var konstnärlig och målade bland annat en tavla från verandan, med motiv av fårhagen på andra sidan vägen. Den tavlan hänger nu i mitt vardagsrum och påminner om Sofiero!!
1947-59 bodde Ingvar Nilsson med sin familj i det södra bostadshuset på gården >
Ingvar, som då var barn, har berättat om hur Sofiero gård såg ut på den tiden. I detta hus bodde Fred Nillson, djurskötare och hans fru Maj Britt, som arbetade på åkrarna samt städade på slottet. Dom hade fyra barn, Ingvar, Kristina, Gunilla sen föddes ytterligare en son.
Ingar Gunnarsson bodde också här och hade hand om elevhushållet (se brev) Huset hyste också lantbrukselever. Förvaltaren eller inspektören som han också kallades, bodde i det mittersta huset, förvaltarbostaden. Han hette Nykvist. I det hus som ligger längst norr ut, bodde vid denna tid träd-gårdselever, som arbetade i slottsträdgården.
I det lilla vita huset i anslutning till gården österut fanns hönor och några grisar. Södra stenlängan, som idag är butik, var gris och häststall. Här fanns även kalkoner. Den norra stenlängan var kostall. Mjölken stod i mjölkkannorna för avhämtning till slottet, i den lilla utbyggnaden på västra sidan. Här fanns ett staket på innergården mellan stenlängorna. I spannmåls-magasinet på östra sidan av ladugården hade man en verkstad på bottenplan.
Fårahagen, på motsatt sida vägen, användes också på denna tid som fårahage, även kalvarna fick gå med fåren.Utanför på åkern söder och öster om gården, hade man betesmark för djuren.Ingvar berättar också om poliserna som vaktade slottet och parken. Dom var stationerade på ”hemvärnsgården” som ligger en bit in mot skogen. Dessa byggnader togs senare över av hemvärnet. När Gustav den IV Adolf var här på somrarna vaktade poliserna parken och även stranden nedanför slottet.
På vintern vaktade Kalle Persson, som bodde i Laröd, slottet. Ingvar kommer ihåg att han hade stora hundar som vaktade bottenvåningen. Tinkarpsgården som är den närmsta gården söderut kallades för Stinkarpsgården, detta pga av att dom odlade kål.1960 kom det en ny förvaltare på gården och fam. Nilsson flyttade vidare till Blekinge.
 |
||
| • Sofierovägen 118 252 84 Helsingborg Telefon: 0734018701 info@sofierogard.se |  |